Nya trender inom forskningen kring barns och vuxnas vittnesmål

Beskrivning

Nya trender inom forskningen kring barns och vuxnas vittnesmål

Föreläsare:
Docenten Julia Korkman
Professorn Sara Landström
Professorn Pär Anders Granhag
Fil. dr. Mikaela Magnusson
Doktoranden Lisa Lindgren
Doktoranden Naiara Ferreira Vieira Castello

Tid: Onsdagen den 18 mars, 2026

Plats: Piratensalen, Grand Hotel i Lund

____________________________________

Program:

09.00-09.30 Frukost

09.30-11.00 Docenten Julia Korkman
Bedömning av människohandelsfall: psykologisk kontroll, kultur och språk som rättsliga utmaningar.

Föreläsningen belyser de komplexa faktorer som påverkar bedömningen av människohandelsfall, med fokus på psykologisk kontroll, kulturella normer och språkliga barriärer. I föreläsningen presenteras ny forskning om hur domstolar i Finland har värderat psykologisk kontroll i människohandelsmål, samt hur kulturella faktorer kan påverka målsägandes förståelse av sin situation i såväl arbetsrelaterad människohandel och i sexualbrott och även hur förövare kan utnyttja dessa faktorer i sitt agerande.
Avslutningsvis redovisas nya rön kring hörandet av parter på distans i rättsliga processer.

11.00-12.00 Professorn Sara Landström
Tvärkulturella förhör – utmaningar och möjligheter

Förhör med personer från olika språkliga och kulturella bakgrunder innebär särskilda utmaningar för rättssäker kommunikation, inte minst i samspel med tolk. Föreläsningen tar upp hur språkbarriärer och kulturella skillnader kan påverka förhörssituationen, och vilka juridiska implikationer detta kan medföra. Ett pågående forskningsprojekt presenteras, med målet att bidra till ökad förståelse och förbättrade förhörsmetoder – med respekt för den komplexitet som tvärkulturella möten innebär.

12.00 – 13.00 LUNCH

13.00-13.45 Fil. dr. Mikaela Magnusson
Forskning om barn som bevittnar brott och värdering av deras muntliga utsagor

Det har snart gått fem år sedan barnfridsbrottet trädde i kraft. I denna föreläsning presenteras aktuell forskning om barn som bevittnar brott. Hur minns och berättar barn om våld mot närstående, och vad visar forskningen om överensstämmelsen mellan barns och föräldrars utsagor? Avslutningsvis belyses några psykologiska aspekter av relevans för bedömningen av barns utsagor om barnfridsbrott.

13.45-14.15 Doktoranden Lisa Lindgren
Har det hänt flera gånger? Hur förhörsledare ställer frågor till målsäganden om upprepat våld i nära relation

Våld i nära relation karaktäriseras av att den utsatta personen ofta är med om liknande typ av våld upprepade gånger, under lång tid, vilket skapar svårigheter för denne att urskilja och korrekt beskriva enskilda händelser i polisförhör. Detta föredrag uppmärksammar studie där vi tittar på hur förhörsledare gör för att hjälpa målsäganden, som blivit utsatt för upprepat våld i nära relation, att kunna minnas och berätta om enskilda händelser.

14.15-14.45 Eftermiddagsfika

14.45-15.15 Doktoranden Naiara Ferreira Vieira Castello
Early statements and eyewitness memory: empirical questions and preliminary findings, 

Recently, the Swedish legal system has expanded the admissibility of early eyewitness testimonies as evidence in court.
Our research addresses two questions on the effects of early vs. late statements from a legal psychological perspective:
1) How does repeatedly retelling an event affect eyewitness memory?
2) What is the impact of long retention intervals on memory?
In this talk, I will discuss these questions and present our preliminary results.

15.15-15.45 Professorn Pär Anders Granhag
Bortträngda minnen – är de på väg tillbaka? 

Under 1990-talet härjade det så kallade minneskriget inom psykologin, och delar av det letade sig in i polisutredningar och domstolar. Inte sällan stod termen ’bortträngda minnen’ (repressed memories) i centrum. I början av 2000-talet ebbade kriget ut, men det är idag möjligt att hitta indikationer på att termer som ’minnesblockering’, ’bortträngning’ och ’minnesterapi’ är på väg upp på scenen igen, både internationellt och nationellt. Hur kan man förhålla sig till det utifrån ett minnespsykologiskt perspektiv?

15.45-16.30Tid för diskussion och frågor

____________________________________

Presentation av föreläsarna:

Julia Korkman är en finländsk docent i rättspsykologi, arbetslivsprofessor vid ämnet juridik vid Åbo Akademi, och verksam vid Europas kriminalpolitiska institut HEUNI. Hon har forskat i frågor kring minne, vittnesmål och beslutsfattning i rättsprocesser, bl. a. i barn som vittnen, sexualbrottsutredningar, asylprocesser, ögonvittnesmål, domares beslutsfattning samt människohandelsfall. Hon är verksam som sakkunnig i rättsprocesser både i Finland och Sverige och föreläser regelbundet för professionella såväl i Norden som internationellt.
Julia är författare till boken ”Minnets makt – berättelser från rättssalen” (2022), där hon bland annat problematiserar hur minnet fungerar, hur det kan påverkas och vilka krav rättssystemet ställer på vittnesmåls bevisvärde. Korkman är flerfaldigt prisbelönt såväl för sin forskning som för sitt engagemang för att popularisera vetenskapliga rön och nå ut till en bredare publik. År 2025 belönades hon med Finlands vetenskapskommunikationsprisför konsertserien ”Sånger från brottsregistret” samt utnämndes till årets finlandssvenska psykolog.

Sara Landström är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och en ledande forskare inom rättspsykologi. Hon har särskilt inriktat sig på barns utsagor i samband med brott, förhörsmetodik, sexualbrott och trovärdighetsbedömningar, och hennes forskning har haft direkt påverkan på rättspraxis. Hon står bakom ett stort antal vetenskapliga publikationer, har utvecklat evidensbaserade beslutsstöd för asyl- och migrationsärenden och har under många år utbildat rättsväsendets aktörer, inklusive utredare vid Internationella brottmålsdomstolen. För sin förmåga att kombinera akademisk kvalitet med samhällsrelevans tilldelades hon SNS-priset 2025.

Mikaela Magnusson är fil. dr vid psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Hon disputerade 2020 med en doktorsavhandling om förskolebarns vittnesförmåga, vilken har tilldelats flera priser och utmärkelser. Mikaela leder i dag flera forskningsprojekt om barns medverkan i rättsprocesser samt hur barnförhör kan anpassas för att möta barns olika behov. Sedan införandet av barnfridsbrottet har hon genomfört flera studier om barns delaktighet i utredningar av våld i nära relationer och barnfridsbrott.

Lisa Lindgren är doktorand i psykologi vid Göteborgs Universitet. Hennes forskningsprojekt handlar om hur människor minns och pratar om upprepade händelser, framför allt i samband med upprepat våld i nära relation.

Naiara Ferreira Vieira Castello är doktorand i psykologi vid Göteborgs Universitet. Naiara arbetade som legitimerad psykolog i Brasilien i fyra år, med fokus på brottsoffer. Hennes forskningsprojekt handlar om tidiga förhör och vittnens minnesförmåga.

Pär Anders Granhag är professor i psykologi vid Göteborgs Universitet. Han har forskat kring rättspsykologiska frågor under 30 år. Han är initiativtagare till forskargruppen CLIP (Criminal, Legal and Investigative Psychology) som vid upprepade tillfällen rankats som en av de världsledande grupperna inom sitt fält. Han har publicerat 10 böcker och 300+ vetenskapliga rapporter och haft flera stora uppdrag nationellt och internationellt, t ex för FN och EU.

Kursledning: f.d. hovrättspresidenten Ralf G Larsson

Pris: 4 700 kr exkl. moms (inkl. frukost, lunch och kaffe)

Anmälan:
Anmälan görs på Lunds domarakademis webbplats domarakademin.se senast den 11 mars 2026.
Avanmälan kan också ske senast den 11 mars 2026. Om avanmälan sker därefter debiteras hela kursavgiften.

Eventuella frågor ställs till Ralf G Larsson, ralf.g.larsson@dom.se.

Välkomna!